12 March 1770 - 11 January 1837) was a French painter born in Rome, where his father occupied a post in the house of the French ambassador. His mother was Italian. As a baron of the Empire he is sometimes referred to as Baron Gerard.  Related Paintings of Francois Pascal Simon Gerard :. | Infante dEspagne | Portrait of la duchesse de Berry et ses enfants | Ossian on the Bank of the Lora, Invoking the Gods to the Strains of a Harp. | Napoleon Ier en costume du Sacre | Ossian on the Bank of the Lora Invoking the Gods to the Strains of a Harp |
Related Artists:
Edwin Blashfield
(December 5, 1848 - October 12, 1936), an American artist, was born in New York City. He was a pupil of Leon Joseph Florentin Bonnat in Paris beginning in 1867, and became (1888) a member of the National Academy of Design in New York. For some years a genre painter, he later turned to decorative work, where his academic background in painting and extensive travels to study fresco painting in Italy melded in work marked by rare delicacy and beauty of coloring. Considered a leading muralist of the late 19th century, he painted mural decorations or created mosaics in a number of places associated with the American Renaissance period. His style is cited as an influence of Pierre Puvis de Chavannes, Jean-Paul Laurens, and Paul Baudr. With his wife he wrote Italian Cities (1900) and edited Vasari's Lives of the Painters (1896), and was well known as a lecturer and writer on art. He became president of the Society of Mural Painters, and of the Society of American Artists.
Joseph-Desire Court
a painter of historical subjects and portraits, was born at Rouen in 1797. He became a pupil at the École des Beaux-Arts under Gros, and after carrying off the principal honours there pursued his studies still further at Rome. High expectations were formed of him when he exhibited in 1827 'The Death of Caesar,' a work manifesting earnest thought, and a conscientious handling of the facts of history. This is now preserved in the Louvre. Having shown himself in this and other works a vigorous painter, capable of seizing a subject with a masterly grasp, and having also in the region of portrait painting proved himself an artist of no common merit, he eventually dissipated his talents in the production of a series of empty official pictures painted by order of Louis Philippe. He died in Paris in 1865. The Bordeaux Museum has a portrait of Henri Fonfrede by him; that of Lyons, a 'Scene in the Deluge'; that of Rouen,
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).